Norrbottens län - Luleå
Gnejsgranit
ca 2700 miljoner år
Jag är den absolut äldsta stenen här i stencirkeln, omkring 2700 miljoner år gammal. Det ni, det är över hälften av hela jordklotets ålder. Jag bildades under en tidsperiod i jordens historia som kallas Arkeikum, och som varade från 4000 ner till 2500 miljoner år sedan. Så därför kallas jag arkeisk, jag är en arkeisk gnejsgranit.
Sådan väldigt gammal arkeisk berggrund finns häruppe i Norrbottens län, det är den allra äldsta delen av Sverige. Det största området av arkeiska bergarter, olika gnejser, finns norr om Kiruna och upp mot Treriksröset. Sedan fortsätter den berggrunden in i norra Finland och norra Norge. Bergarter bryr sig ju inte om landsgränser, vi fanns långt innan dessa gränser. Sedan finns det lite småområden med arkeiska bergarter längre söderut, nära Luleå där jag kommer ifrån, norr om Haparanda, och nära Jokkmokk. Geologerna tror att den arkeiska berggrunden fortsätter sammanhängande på djupet ner ungefär till en linje från Luleå till Jokkmokk och vidare mot nordväst, men för det mesta är den övertäckt av yngre bergarter.
Jag är rätt gnejsig, men jag började nog som en massformig (som geologerna säger) granit som bildades från en magma som trängde upp i jordskorpan och stelnade någonstans på djupet när det blev svalare. Det här hände som sagt för sådär 2700 miljoner år sedan. Sedan har jag varit utsatt för tryck och rörelser, kanske i flera omgångar, fram till för 1800 miljoner år sedan eller så. Det är så jag fick min gnejsiga struktur, med utdragna långsträckta mineralkorn. Framförallt ser jag rätt skivig ut, som en sorts skiffer. Måste också ha skett när berggrunden rörde sig, jag minns inte så noga. Men så är jag allra äldst av stenarna i stencirkeln, ja jag är en av Sveriges absolut äldsta bergarter.
Geolog Åke Johansson
Naturhistoriska riksmuseet
